Vad behöver vi?
Den frågan utgår man ifrån i planeringsarbetet och genomförandet av arbetet med mobiliteter och internationella relationer på Bromangymnasiet i Hudiksvall.
Här har man många års erfarenhet av många olika former av Erasmus-mobiliteter och besitter värdefull kunskap för hur man ska arbeta med detta på ett effektivt och värdeskapande sätt - för alla i organisationen och för den enskilda deltagaren.
Biträdande rektor Daja och internationella koordinator Sofie har tillbringar 2 dagar med att jobbskugga Bromangymnasiets avdelning för internationella relationer och fått ta del av deras processbeskrivningar och de processer de har för ett smidigt arbete med den internationella verksamheten - före, under och efter. De har visat hur man planerar, hur urval görs, vilka som är involverade, var beslut fattas och hur arbetsgången är. Vi har fått ta del av hur dokumenten ser ut och hur man använder dem. Tillsammans har vi diskuterat hur målen i erasmusplanen och aktiviteterna följs upp och hur dessa tillför värde till den egna organisationen. Daja fick även möjlighet att närvara vid ett ledningsgruppsmöte och följa de diskussioner som förs på ledningsnivå. Utmaningar och frågeställningar är snarlika de hemma och det var givande att få diskutera med kollegor.
I arbetet med internationella relationer reflekterar man ofta vid Bromangymnasiet om Varför ska vi göra detta i 20 år och hur ska vi göra det?
Varför ska vi göra detta i 20 år och hur ska vi göra det?
Det man lärt sig på Broman - och som vi tar med oss tillbaka till Ålands yrkesgymnasium är att:
- Alla behövs för det är en stor apparat, man behöver förhålla sig till det som varit och det man vill in i och vilka behov branscherna har
- Att man ska använda indernationella relationer till skolutveckling, fortbilda personal och att ge studerande spetskompetens. Stället för lärandet blir underordnat.
Vi plockar med oss att - För att komma någonvart i planering och genomförande behöver man utgå från Varför? Varför ska vi göra detta? Vad behöver utvecklas inom yrkesutbildningen? Tanken här är alltså att man frångår frågeställningen "Vad vill du göra?" och istället utgår från "Vad behöver vi?". Det blir tydligt i Bromangymnasiets resonemang att det finns en kravställning på mobilitetsverksamheten där man behöver visa på vad man får ut av samarbetet och att man behöver komma till att synkronisera mellan utbildningsprogammen så att den här verksamheten blir ekonomiskt genomförbart och försvarbart.
Gräv där ni står!
Deras tips till oss på Ålands yrkesgymnasium som ännu är rätt nya på det här med mobilitesverksamhet är att
- Jobba genom personliga relationer – gräv där ni står. Vilka kontakter finns redan privat?
- Arbetslaget (lärarlaget) är kravställare på VAD och VARFÖR och förmedlar vad de vill göra, för att utveckla verksamheten
- Internationella koordinatorn hjälper till med att förverkliga önskemålen inom de bidragsramar som finns
- Arbetslagen utvärderar hur det gick och vad som eventuellt behöver justeras till en annan gång
- Låt de studerande vara med och identifiera behoven och utvärdera aktiviteterna
- Handled de studerande hur de ska presentera och utvärdera sitt deltagande
Vi kan konstatera att vår jobbskuggning var väldigt värdefull. Vi fick bekräftat att vi är på rätt väg och att vi redan gör en del av det som förväntas för att planera och genomföra värdeskapande mobilitetsverksamhet. Men vi fick även många bra konkreta tips kring hur arbetsprocesserna förenklas, hur man kan dokumentera och vad de olika dokumenten behöver innehålla.
Stort tack till Bromangymnasiet i Hudiksvall för visad gästfrihet!
Olof Broman
Mobiliteten finansierades med Erasmus+ KA1 medel.
Kommentarer
Skicka en kommentar