Vuxenutbildning i Oliveira do Hospital

Varför Oliveria do Hospital? 

I oktober 2025 deltog Sofie i ett kontaktseminarium i Bergen med fokus på vuxenutbildning. Här skapades kontakt med Cristina, som är biträdande rektor för Agraoupomento Escola Oliveira do Hospital i Portugal. De erbjuder utbildning allt från förskola till gymnasieexamen, både studieförberedande och yrkesutbildning samt vuxenutbildning. 

I samma kontaktseminarium deltog även Inger-Lise från Møre og Romsdal fylkeskommune, där hon ansvarar för planering och genomförande av vuxenutbildningen i fylket. 

Vi tre (Cristina, Inger-Lise och jag) bestämde oss att vi har saker att lära av varandra och en jobbskuggning i Portugal planerades.

När Sofie, berättade om sitt kontaktseminarium i Bergen och vilka personer hon hade träffat, blev jag intresserad av att lära mig mera om hur andra länder arbetar med vuxna och vilken typ av verksamhet de har som är riktad speciellt till vuxna. Att på en och samma gång få höra mer om två olika skolors verksamhet samtidigt var en chans jag inte kunde motstå.                                                                              Gitte

Vad ville vi lära oss?

Sofie:

- Här på ÅYG har vi inte kommit igång med mobilitetsverksamhet för våra vuxenstuderande, trots att möjligheten finns. Jag ville veta mer om deras internationella verksamhet för de vuxna, samt hur de arbetar med så kallad internationalisering på hemmaplan. Jag ville även veta mer om hur de jobbar med att inkludera Erasmus 4 fokusområden (digitalisering, hållbarhet, aktivt medborgarskap och inkludering) i verksamheten. 

Under den här veckan jobbskuggades Oliveira do Hospital av Madde, Gitte och mig, samt tre personer från Møre og Romsdal fylkeskommune, så jag ville passa på att bekanta mig med planering och kommunikation kring besök och hur värdskapet ser ut i andra organisationer. 

Ganska omfattande lärandemål för tre dagar, men samtidigt går de in i varandra.

Gitte:

- Jag ville få en översikt på hur vuxenutbildningen var strukturerad i Portugal. Vilket behov finns det av utbildning för vuxna, hur finansernas den, vem riktar den sig till och var är målsättningen med deras upplägg samt hur gör de den på riktigt. Men även få insikt i hur Portugals utbildningsystem ser ut. Hur lång är deras utbildning.

Madde:

- Få en inblick i hur lärare arbetar digitalt i sin vardag och vilka digitala färdigheter som krävs för att klara av läraruppdraget i dag. Jag ville särskilt fokusera på lärarnas digitala självförtroende, hur trygghet eller osäkerhet i det digitala påverkar arbetssätt, struktur och arbetsbelastning. En viktig del var också att förstå vilket stöd som finns för lärarna i form av kompetensutveckling, kollegialt lärande och organisatoriska strukturer, samt hur det kan bidra till att digitalisering upplevs som ett stöd snarare än ett krav.

Vad fick vi lära oss?

Sofie:

• Att de vuxenstuderande inte deltar i mobilitetsverksamhet. 
• Internationaliseringen på hemmaplan sker när de får besök, eller när någon av de anställda varit iväg och berättar om sina erfarenheter. 
• Erasmus var synligt i skolan. Det fanns information om alla projekt och aktiviteter på anslagstavlor runt om. I programmet för jobbskuggningen ingick diskussion kring digitaliseringen; lärares och studerandes digitala kompetens och utvecklingsbehov, aktivit medborgarskap och inkludering genom presentation av hur vuxenutbildningen är uppbyggt och hur den planeras för att kunna möjliggöra de vuxnas deltagande. Hållbarhetsdiskussionen blev tydlig i diskussionen kring de skogsbränder och skyfall regionen utsätts för, samtidigt som elpriserna är höga och husen kalla. Alla hade ytterplaggen på sig inomhus i klassrummen. 
• Saknas ett gemensamt språk är det viktigt att förhandsinformationen kring besök gått fram. Alla visste att det skulle komma skandinaver till skolan och kunde peka oss i rätt riktning. 
• När det gemensamma språket saknas är det viktigt att all information framgår tydligt i förhandsinformation och program, så som adresser och telefonnummer, då kan man ta sig fram till rätt plats ändå med hjälp av digitala hjälpmedel. 
• Att vara värd för jobbskuggare tar tid från den dagliga verksamheten, så det är viktigt att planera sin dagliga verksamhet i dialog med kollegorna för att det ska gå smidigt. 

Gitte:

• Portugals utbildningsystem är uppdelade i fyra olika nivåer. Den första är klasserna 1-4 för de i åldern 6-10. Den andra är klass 5-6 för de i åldern 10-12 och den tredje klasserna 7-9 för åldern 12-15. Dessa tre nivåer motsvarar vår grundskola. Sedan kommer klasserna 10,11 och 12 för de i åldern 15-18 år, som motsvarar vår gymnasienivå. 
• Den skola vi besökte hade alla olika klasser på samma skolområde. Det tog en stund innan jag insåg att orsaken till att husen hade olika färger berodde på vilka klasser som undervisades i dem. 
• Bakgrunder till varför Portugal erbjuder utbildning för vuxna beror på att en del av den äldre befolkningen inte har en hel utbildning. Förr var det vanligt att unga måste börja arbeta för att hjälpa till att försörja familjen.  
• En annan orsak är att i Portugal finns det många inflyttade personer som behöver lära sig språket. I den gruppen finns både de som flyttar till Portugal när de blir äldre och vill njuta av värmen och de som kommer för att arbeta och få en bättre framtid.  
• Målsättning med deras vuxenutbildning är att “göra” personen anställningsbar. De flesta arbeten kräver att de ska ha det som motsvarar vår gymnasieutbildning och att du kan språket på B2-nivå. På Åland klarar du dig kanske bra på engelska, det gör man inte i Portugal, här måste du kunna språket för att klarade dig i vardagen. 
• Deras utbildningar var anpassade till ett arbetsliv. Detta märktes till exempel genom att deras språkkurser skedde på kvällen, efter arbetsdagen. 

Madde:

• En av de tydligaste insikterna från jobbskuggningen är hur skolans storlek och geografiska spridning av personalen ställer särskilda krav på struktur och digital kompetens. För att möta detta har skolan två IKT-pedagoger med ett uppdrag att stötta lärarna i deras digitala arbete, både i vardagliga frågor och i mer långsiktig utveckling. 
• Inför resan hade jag en förväntan om att arbetssätten och den digitala utvecklingen skulle skilja sig mer från hur vi arbetar i Norden. I praktiken visade det sig dock att vi ligger förvånansvärt nära varandra i utveckling, trots olika ekonomiska förutsättningar. Detta blev en viktig påminnelse om att digital mognad inte enbart handlar om resurser, utan i hög grad om struktur, prioriteringar och synen på lärarnas professionella utveckling. 
• Den digitala utvecklingen på skolan har, liksom på många andra håll, tagit fart i samband med pandemin. Corona tvingade fram nya arbetssätt, och det är tydligt att dessa förändringar har blivit en integrerad del av verksamheten snarare än tillfälliga lösningar. 
• All skolpersonal har genomgått en nationell digital kartläggning på statlig nivå, där lärarna fick besvara frågor kring olika digitala aspekter av läraruppdraget och sin egen kompetens inom dessa områden. Utifrån kartläggningen graderades personalen på nivå 1 eller nivå 2, vilket inte bara gav en tydlig bild av den samlade digitala kompetensen på skolan, utan även kunde kopplas till möjligheter till karriärutveckling. 

En viktig påminnelse om att digital mognad inte enbart handlar om resurser, utan i hög grad om struktur, prioriteringar och synen på lärarnas professionella utveckling

Vad tar vi med oss in i vår egen verksamhet?

 Sofie:

- Vi behöver bekanta oss med Erasmusprogrammets regelverk kring vuxnas mobiliteter. Det finns möjligheter - hur tar vi vara på dem? Vi behöver ha en dialog i den egna organisationen hur vi kan arbeta med att främja hur de vuxna ska kunna ta del i internationaliseringen, både genom att åka iväg, men även hur vi kunde jobba med internationalisering på hemmaplan. Kanske borde vuxenutbildningen ha en egen internationell arbetsgrupp, på samma sätt som yrkesutbildningen och lusse har? 

Självklarheter är inte självklarheter för alla. Information är a och o för att besök och aktiviteter ska löpa smidigt. Gästerna behöver få information om tider, platser och kontaktinformation. Kollegorna behöver få information om att det kommer gäster. Information om besöken behöver finnas lättillgängliga för alla i organisationen via intranät och andra kanaler.

Gitte: 

- Deras Valideringssystem, kanske inte själva systemet med hur de tänker. Idag när vi gör en utvärdering och kartläggning över någon kunskap, utgår vi från de kraven på yrkesskicklighet som finns i e-grunderna. Och det är inget fel med det. Men det vi missar med det är det som de gjorde i Portugal. 

De hade ett valideringssystem som jämförde kunnande mot de färdigheter som behövs i samhället och hur du i arbetslivet använder det kunnande du har. Den delen saknar jag i vårt system. 

Det är en skillnad mellan behörig och kompetent. En person kan vara duktig på något utan att ha ett betyg på sitt kunnande och de finns de som har betyg på sitt kunnande men som inte är kompetenta att utföra sina uppgifter.  Hur kunde man göra både och? Båda delarna behövs. 

Madde:

- Det jag tar med mig tillbaka är att digitalisering behöver upplevas som ett stöd i lärarnas arbete, inte som något som läggs ovanpå ett redan komplext uppdrag. 

När lärare får möjlighet att synliggöra sin egen digitala nivå blir det också lättare att se nästa steg i utvecklingen och identifiera vilka områden som behöver fortbildning, vilket skapar både trygghet och motivation. 

Jag skulle gärna se att digital fortbildning inte bara funkade som ett tema område utan något som behövs varje år i olika utsträckning för att ge vår personal möjlighet att vara trygga med det som deras jobb kräver av dem. 

Tips till andra som ska delta i jobbskuggning 

• Ha så konkreta lärandemål som möjligt. Det blir enklare för värdorganisationen att tillgodose dem då. 

• Ha dialog med din förman om hur hur ditt lärande ska utvärderas. 

• Ta reda på det du kan om skolan, regionen, boendet, transporter, vädret och annat som kan vara bra att känna till. Men håll ett öppet sinne och var lösningsorienterad. Allt kan hända!  

Övrigt 

Om man åker till Portugal i januari kan det vara bra att packa med underställ, yllesockor och gummistövlar. 

Sofie, Gitte och Madde